Fan alltså, jag har drömt mardrömmar hela natten och nu känns det som att jag fortfarande lever kvar i drömmen, alltså den där hemska känslan som äter upp en innifrån sitter fortfarande kvar, det känns som att allt i drömmen har hänt på riktigt. När jag ser på vissa människor så känner jag en obehaglig känsla, eftersom det handlade om dom i drömmen och i drömmen var allt helt annorlunda... Jag hatar att drömma dom här drömmarna, fattar inte varför dom förföljer mig... Och det är alltså inga spöken eller varulvar det handlar om, utan en helt annan typ av mardrömmar, om mina största farhågor i livet... Vill inte sova på nätterna längre om det ska fortsätta såhär...