När jag inte hör din röst, känner jag mig tom. Saknar den tröst som jag fick från dina ord. Det värsta av allt är att du inte bryr dig alls. Jag gav dig en till chans, jag gav dig mitt allt. När jag var ledsen torkade du mina tårar när jag var ensam, så slapp jag bli sårad. Det fanns någonting i dig som fick mig att förstå, att det var menat att det skulle vara vi två.
Du var speciell, mitt allt, min bästa vän. Men det händer igen, att jag blir lämnad själv. Saknar din röst, det blickar till en känsla. Snälla titta på mig, jag vill inte vara ensam.
Det gör ont att veta att jag faller ner. Jag ler mot vinden, jag pallar fan inte mer. Du rev upp ett sår i mig som aldrig mer läker. Det var vi två mot världen nu är det förgäves...


Jag vill leva för dig, tills jag slutar andas. Vill vara med dig vill inte ha någon annan. Jag finner snart inga ord, jag känner mig tom. Mina tårar blir till blod det gör så jävla ont. Kan inte släppa dig nu, för det var du som fick mig att uppleva kärleken tillslut så snälla du, du vet att jag vill ha dig tillbaka. Vill inte hamna i tårar sen, när jag vaknar. Mina minnen blickar fram till vår vänskap, vår vänskap blickar tillbaka till en saknad. Men om jag drömmer, så vill jag gärna vakna för allt jag vill, är att få dig tillbaka!
Jag skulle korsa öknen för att ge dig hjälp. Bränna mig på brinnande kol om och om igen. Du fick mig att gå genom eld och vatten. Jag saknar din värme, med dig på natten...