Fick en söt liten mjukis-kattunge av älskling idag när jag kom hem, han hade lagt den på min kudde i sängen så jag skulle se den haha, hur söt?

Döpte den till mattisen, för det är det jag (bland annat) kallar älskling för, hihi. Visst är jag underbart barnslig? Jag älskar att vara barnslig och det bästa med Mattias är att han är precis lika dan. Älskar att jag kan vara mig själv med han och han kan vara sig själv med mig, finns ingen annan i världen som jag beter mig likadant med som med honom och det samma gäller nog för han, haha. Vi är ett sånt där irriterande gulligt par som älskar att prata bebisspråk med varandra och kalla varandra för gulliga, töntiga saker. Kanske inte när vi sitter på tunnelbanan in public haha, men när vi är själva eller pratar i telefon så händer det rätt ofta att vi beter oss som småungar och busar och har oss, hahaha!
Men det är så jag vill att ett förhållande ska va. Jag skulle DÖ av uttråkan om allt var stenseriöst hela tiden och man skulle behöva vara mogen och prydd all the time som något gift gammalt kontorsnisse-par. Nänä, det där är inget för mig! Barnsligt skare va! Man ska vara barn så länge man kan!
(Nu får ni inte tro att vi är såhär hela tiden haha, vi är faktiskt normala ibland också!)


Min söta kissemisse!