Efter att jag och min pojkvän var i turkiet i somras så har jag blivit helt besatt av utlandet. Vi hade planer på att åka utomlands i sommar tillsammans med våra nära vänner Rebecka och Johan, men tyvärr blev det inte som vi tänkts oss nu och jag är så jävla nere för det. Det är vi väl alla...

Men efter turkietresan så har jag fått ont i magen och typ rysningar i kroppen när jag tänker tillbaka på hur vi hade det där nere, för jag mår så dåligt av att vi åkte hem därifrån. Låter sjukt, jag vet.
Men det var absolut den bästa resan jag gjort hittills i mitt liv och jag hade lätt kunnat stanna där två veckor till. Vi hade så jävla kul. Och det var så varmt och skönt och vattnet var helt underbart och maten var så god och kvällarna när vi satt allihopa (var där med hans familj) samlade på balkongen och drack långt in på nätterna och svettades ihjäl i 35 graders värme var så underbart, och kärleken mellan mig och Mattias var bättre än aldrig förr och allt var så sjukt underbart.

Efter allt det där så har jag mått så otroligt bra när jag tänker på våran resa att jag istället mår dåligt, pga att jag nu är hemma och inte längre är kvar på den otroliga resan tillsammans med dom...
Vill verkligen, verkligen uppleva en sån sak med Mattias igen, och därför var det så perfekt att vi planerade att åka med Rebecka och Johan i sommar.

Nu måste vi försöka lösa det här och kanske klura ut en ny plan, kanske åka med min familj. Återstår att se om mamma går att övertala att åka utomlands med oss. Ett annat problem är pengar också...
Jag måste verkligen utomlands i år, på något sätt! :(